Skogstösen

2011-10-25T11:59:00.000+02:00

Oj! Nu var det ett tag sedan som jag var här igen, men det har hänt så mycket nu på slutet. Både goda och tråkiga saker som jag dock inte kommer att nämna här. ;-)
Livet går dock vidare och under förra veckan fick jag lämna in ett stycke bärbar dator på lagning för andra gången. Suck, vad jag hatar när dessa går sönder. Denna gång var det tangenterna som strejkade och förra gången gav hårddisken upp. Under tiden så har Jag "snott" tillbaka min gamla dator som en av mina trollungar tagit över. Tur är väl att man har en extern hårddisk för alla bilder och dokument och igår så satte jag mig och gick igenom den, rensade bort lite gammalt och hittade denna bild som jag tog i somras på min Favvo ö Gotland.

2011-08-31T22:26:00.000+02:00

Hittade ett passande foto för dagens bravad, har nämligen ägnat dagen i sänghalmen under huvudkudden då jag legat nerbäddad med migrän sedan igår kväll. Och inte fick jag i mig något i kistan heller förutom 4 treo med lite vatten, så nu på middan när jag äntligen kunde komma upp gick magen i strejk. Svårt att äta med en svidande mage, men va sjutton gör det. Lite gratis bantning säger jag inte nej till =D
(fotot är taget på min kära Ö Gotland)

2011-08-29T12:59:00.000+02:00

För ganska så precis 1 år sedan kom det en liten skygg utmärglad herre till oss och sökte skydd inför höstens ruskväder. Då han vid förmodan troligen blivit utkastad pga tidigare ägares flytt. ( Vi har i efterhand fått höra fler olika versioner). Vi antar även att han under dessa år sedan familjen flyttat, bott kvar i den gamla gårdens förfallna ladugård och gått som "strykarkatt" runt omkring oss ute på åkrarna och levt på det som gick att äta. Vi har sett honom men inte anat att det var så illa. Då en ny familj flyttade in under denna höst, ansåg han antagligen att han inte skulle trivas och började vandra efter ny boplats. Han var ofta i närheten av vår gård, jamandes och gnällandes, men enormt skygg. Som djurvän kunde jag dock bara inte låta bli att börja mata honom, hösten var både kall och regnig med mycket blåst. Jag tyckte mycket synd om honom och han var enormt skygg och satt på ett mycket tryggt långt avstånd med hästlängder ifrån oss. Jag gav mig inte utan försökte dagligen med både lockade och pockade av både prat och mat. Till slut gick han fram och åt om vi lämnade platsen och efter 2-3 månader kunde jag sitta på avstånd när han gick fram för att äta, visserligen utomhus men ändå. Han slukade maten ofta,tuggade aldrig och hade en enorm hunger. Pälsen var i ett bedrövligt skick, en verklig luffare i sina sämsta trasor. Hela katten såg verkligen sliten och bedrövlig ut när man såg honom på närmare avstånd. Det dröjde ett bra tag till innan han litade på någon av oss, tydligen hade han bestämt sig för mig då det var mig han tydde sig till mest. Jag lyckades ordna en plats åt honom i makens utetält där en båt vinterförvaras, en plats högt upp, längst in med både skyddad boplats och daglig mat och vatten. Jag köpte kattlåda för att han skulle slippa gå ut i ovädret. När jag gjorde rent lådan syntes det i avföringen både det ena och det andra. Han hade verkligen levt på råttor, sopor och avfall. Ju längre tiden gick desto tryggare började han bli och lagom till lucia fick jag även vara närvarande vid maten samt stryka lite lätt med fingrarna över hans kropp, men bara på nåder. Stel som en pinne och strykrädd till max, jag undrade ofta vad han verkligen varit med om, kände sorg över hur man kunde behandla djur på det här viset.
Till jul hade vår vänskap fått mer innebörd, jag kände att han litade mer och mer på mig och min familj, barnen fick också vidröra honom lätt nu om de var tysta och försiktiga. Han sov varje natt i bädden jag ordnat och ringde veterinären för rådfrågning hur jag skulle göra, vi började med att testa att avmaska honom. Vi krossade tabletter och lade i "blöt" kattmat. Veterinären hade inga hopp om att han skulle ta det, men han var så tunn och hungrig att han slukade alltihop rakt av. Han kom och gick som han ville. Vid den här tidpunkten så kunde jag även "klappa" honom och han stryka sitt ansikte mot mitt. Överlycklig som ett barn, kände jag att han hade börjat acceptera oss. =D

Tiden gick, vi blev mer och vana med att ha honom runt oss, men fortfarande osäkert betraktade han oss på avstånd. All beröring var på hans villkor. Det blev vår, och varma dagar låg han ofta någonstans ute på gräsmattan i ett hörn och betraktade oss alla, ju längre mot sommaren det gick desto mer tam blev han, han blev mer och mer delaktig utomhus när vi var ute. sommaren kom med både värme och sol och vi började nu se honom oftare inne på gården,han kom och talade om när han var hungrig, så vi började även att lägga några måltider strax utanför på glasverandans trapp, vi satt bredvid och efteråt kunde han pocka på vår uppmärksamhet och krypa upp i våra sittandes knän för lite kel. Lyckan blev total och nu är det höst, han bor fortfarande kvar. En av mina småtroll har döpt honom till Musse, vilket han även lystrar till. Vi kan idag ropa hans namn och han kommer genast springande med en jamning. Han håller sig runt vår tomt hela dagarna, går inga långa rundturer och håller sig där vi är. Musse känner sig nu så pass trygg att han nu även börjat komma in genom vår veranda och in i vardagsrummet ett par gånger. Oftast är det bara för matdags men även för en liten gosestund. Lyckan är total och nu till vintern ska jag försöka få honom att acceptera en inomhusplats, i kaninhuset. Fortfarande är allt på hans villkor men ju längre tiden får gå så tror jag mer och mer på att han vill vara med och leva med oss som en familjemedlem...

2011-08-26T08:58:00.004+02:00

Skönt med Fredag och helg, vet inte vilket som är värst, min rygg & ledvärk eller huvudvärk. verkar som alla kroppsdelar jobbar på ackord för att vinna mest uppmärksamhet. Får nog bli en lugn dag i soffhörnan...

Himlen är mörk, tung och grå.

Solen lyser med sin frånvaro vill jag påstå

.Mina olika värkområden slåss om högst prioritet

Känner mig berövad på min frihet

Ibland undrar jag vad jag gjort denna värld

Som satt mig i denna ofärd

Att ”LEVA” är för många givet

Jag har inte det alternativet

Varje dag är en kamp för sig

För en del låter det som en skitgrej

Ibland lindrar dock min medicin

Så jag kan njuta som blondin…

2011-08-20T17:56:00.002+02:00

Du lyfter dina vingar mot himlen blå
dags för att en liten måltid få
vinden piskar och viner, försöker dig fånga
du framåt kämpar, mellan grässtråna långa
bortom fjärran, med ömma vingar
vinden dig neråt nu tvingar
orken tryter, du måste vila
trött och andfådd du ser den lila
äntligen lite kraft och mättnad
Kan du fortsätta ditt liv med lättnad

2011-05-06T15:23:00.001+02:00

Quo venti nostrum spero quondam exhiberet-

2011-04-21T11:49:00.007+02:00

Nu så är påsken här,
den är oss alla kär.
Nu får vi måla och äta ägg
- vi slipper tomtens skägg
På torsdagen vi klär oss ut,
som häxor med katt och klut.
Vi sätter oss sedan på vår kvast,
och flyger iväg i hast.
Till Blåkulla bär det av,
med kanna och katt och stav.
Vi träffas och festar natten lång,
och sjunger vår häxsång.

2011-04-03T19:40:00.004+02:00

Saknaden till sol & värme är stor
För regn, kyla, grått & mulet är ingen glamour
Vad har våren tagit vägen
Snön, den ligger kvar enträgen
Och med kalla isiga nätter kvar
Känner jag mig väldigt sårbar
Med värk i rygg, leder & kropp
Har jag tröttnat på detta kretslopp

2011-03-22T21:40:00.004+01:00

Villkorslös kärlek är underbar när den är lika. =)

2010-08-22T20:07:00.003+02:00

-Yes, har precis konstaterat att jag har klarat av denna vecka utan några större fadäser, fast okej jag erkänner med lite extra piller och sen var den kort också. Även helgen har löpt undan med rasande fart och idag är det en sådan där dag som man vanligtvis brukar ta det lugnt men inte här i hos oss inte, nä det är bara att glömma för med 5 yviga troll som ska i väg åt olika håll på måndagsmorgonen så får man vackert ta och börja med planering redan dagen innan, det ska vara matdosor som ska lagas och göras i ordning till de där som är lite större eller vuxna som de kallar sig själva och skolkläder samt väskor till de mindre som allra helst ska leka in i det sista fast de haft hela dagen eller rättare sagt hela helgen på sig för både lek och ordna med sina prylar som dessutom fått ben och kan ligga lite varstans. Halva dessa söndagar är en stor plåga med tjat och tjafs för att sedan vakna till veckans första morgon med en ilsken signal - "klick" till följt av en massa tjatter av morgonhurtiga och käcka röster som flamsar,skrattar och pratar om både ditt och datt, fattar inte hur de orkar och att de är så äckligt morgonpigga. En annan har fullt sjå med att ta sig ur den grymt varma ljuvliga och mjuka sängen med stela leder och en rygg som värkt åtskilliga nattimmar, man kan nästan tro att man varit med i ett nattligt maratonlopp. Med mycket möda och stort besvär kommer man till slut ur bädden försöker få på sig kläderna och komma igång...

2010-08-18T22:38:00.007+02:00

Denna dag är sista dagen till en ny början i morgon. fast jag och mina leder var helt ur funktion på morgonen så försökte jag bita i hop, hjälpa till med packningen och följa med på en sista utflykt innan hösten allvar sätter igång. Lite extra piller bara för att sedan fara iväg med tre av de fem vi har. Väl framme var det bara att börja agna då trolltygen hade bråttom med att för förhoppningsvis få lite napp. Trollfar fick ganska så snabbt en gädda på ca1kg, lika lycklig och glad som ett barn visade han stolt upp sin fångst, nu hoppades vi att även resten skulle ha lika tur men det enda som hände var att himlens portar öppnade sig, det fick bli en liten mys stund under tak med en sprakande brasa och lite korv i stället. På hemväg somnade de små helt utpumpade och jag hamnade i soffan resten av middagen och kvällen, men en mysig sista dag blev det till slut ändå...

2010-08-16T13:13:00.002+02:00

Höstens jobbigaste vecka har startat. det är nu på torsdag som allvaret börjar igen efter en lång, slapp och skön sommar med underbart väder. Tidiga mornar, med en klocka som ringer lika ilsket som trilskna morgon sega trollungar som ska upp, äta frukost och förhoppningsvis ha hunnit packa sin skolväska redan dagen innan men inte hunnit, kläder som man inte hittar för rummet är upp och nedvänt. När man väl fått iväg dem efter allt morgon stök vid frukostbordet och ytterliggare krångel med jackor som man upptäcker är för små eller med en trasig dragkedja, skor som ligger över halva huset, om man ens hittar det den andra halvan, skolväskan som man glömt lagt fram eller packa och i en alldeles för trång hall för alla dessa 5 personer för att till sist rusa nerför den lilla smala vägen mot skolbussen som man nästan är på väg att missa, så är man själv helt utpumpad och skulle behöva nattas ytterliggare ett par timmar. Man hinner lagom pusta ut, vända på klacken dra en suck över lugnet som precis infunnit sig och ta sig ut i köket för lite avkoppling med en kaffekopp när man inser att hela köksbordet med frukost, bröd smör ost kaviar äggskal och gud vette allt som ligger står kvar, tallrikar och glas med mjölk som spillts ut och rinner nedför bordskanten på stolen och vidare ut över golvet i en stor pöl, brödsmulor som skulle kunna föda upp en and familj ligger överallt blandat med äggskalen och de sönder hackade äggen som man plötsligt inte ville äta upp för det var äckligt. Jepp, det är nu man inser att sommaren är över och hösten kommit. Dags att kavla upp tröj ärmarna, vakna och inse att den ljuvliga sommaren är förbi...

2010-07-06T14:53:00.002+02:00

Dagens foto är taget i går, under ett besök vid vårat närmaste bad. Efter att ha suttit i en varm bil med gassande sol från Stockholm efter ett besök på sjukhus så tyckte små flickorna att det skulle vara skönt med ett dopp och trots den värme som var och lite blåst så lyste det tomt på både barn och vuxna, känns lite konstigt med tanke på att det är sommarlov och semestrar. Endast en båt med vattenskid åkande ungdomar vistades en bit bort...

2010-07-01T10:04:00.003+02:00

Som ni sett så var det ett tag sedan som jag skrev några rader här. Tyvärr så har orken inte funnits och det är mycket runt omkring familjelivet just nu. Ska dock försöka att sätta in lite bilder från mitt bildarkiv, jag fotar lite grann de dagar som lederna är något sånär skapliga och ryggen tillåter..

2010-06-03T10:53:00.006+02:00

Ljusa dagar och ljusa nätter.
På ängarna lyser ljuvliga buketter.
Bäckar porlar mellan stenar små.
Solen lyser och himlen är blå.
Ute är luften klar och frisk.
Denna tid är mycket nostalgisk.

2010-06-02T13:26:00.002+02:00

Tänk att så lite grann roa ibland...
Här om dagen följde mina småtroll med mig när jag skulle fota lite. Det var inte meningen att det skulle bli så långt hemifrån så okej, jag tog kameran, en varsin liten tös i vardera hand och traskade iväg bortöver. Medan jag fotade så glömde jag sedan av flickorna för stunden, efter ett tag kom jag på mig själv och när jag kollade runt var de var, så satt de så snällt och plockade småstenar mitt på grusvägen... ;-)

2010-05-26T13:56:00.002+02:00

Efter några kalla nätter har det äntligen blivit blom i våra äppelträd här hemma på gården och jag hoppas verkligen att de hinner slå ut och bära frukt i år. Våren är konstig nu för tiden mot när jag var barn och det känns nästan som om alla årstider har rubbats en hel del. Alla pratar ju om växthuseffekten och det kan jag nog hålla med om att det stämmer till en viss del. I alla fall så får vi hoppas på lite sol, värme, barfota mys i gräset och äpplen innan det är dags för höstens driv is och kyla. Ha det så gott, nu är det tajm för lite lunch...

2010-05-23T22:28:00.004+02:00

Som jag berättat tidigare så trivs jag i skogen bland alla småknytt och dess mystik. Här om dagen tog jag med mig hundarna och 3 av mina egna småtroll ut för en liten picknik ute i det gröna. Vädret var väl inte det bästa, det kom en liten skur innan vi gick och sen mullrade det lite runt om, fast en bra bit bort som tur var.. :-)
När jag var liten så vistades jag mycket i skogen med farmor och farfar, vi gjorde mycket skoj ihop. Plockade lite kottar och gjorde djur, eller bara lekte och hade alltid lite fika med oss. Farfar lärde oss om fåglar och dess läten, och en gång vet jag att vi härmade en gök som blev vansinnig på oss och som jagade oss flygande. Vi fick springa för våra liv. ;-) Idag när jag hör göken så tänker jag ofta på farfar och att han är med mig, när jag är i skogen.
Farmor hade också alltid nya ideer om vad man kunde göra i skogen och av allt vi hittade på marken. Det var alltid lika kul och spännande varje gång som vi sov hos dem och tog vår lilla matsäck med oss ut för dessa utflykter. Vi cyklade ofta och tittade på djuren på landet också, ibland fick vi gå in till någon bonde och hälsa på alla djuren på nära håll, och tipspromenaderna som vi var med på, tänk vad mycket skojigt man kan minnas. Jag och farmor pratar ofta om våra gamla minnen när vi träffas, sen sitter vi och skrattar om allt tok vi gått igenom, tänk bara på alla svettapor vi mött genom åren. Ha Ha Ha, innan man visste vad det var! :-)
Ha det gott, nu ska jag göra kväller. :-)

2010-05-09T15:35:00.002+02:00

Jag traskar fram genom snåren och de små torra grenar som fallit under vinterns tunga snö. Genom skogens stig traskar jag även denna gång mot okänt mål. Vart stigen leder vet jag inte, det är så skönt att bara få vara ensam en stund och ventilera alla tankar och känslor som växt sig där inne i hjärtgropen under en längre tid. Hundarna som är med mig rasar runt busandes bland stubbar och ris, jag ler lite förnöjt och njuter av deras närvaro. Våren är en härlig årstid med sin grönska och kvittrande fåglar. Jag traskar vidare och ropar på hundarna som nu sprungit iväg en bit bort för att sedan vika in på en ny stig som plötsligt delar sig. Hundarna kommer flåsandes med tungorna hängande långt ner utanför munnen och vi fortsätter längre in i den mörka skogen. Det känns lite kusligt nu, det har blivit tyst, inga fåglar som kvittrar och solens strålar når inte in riktigt mellan trädens stora hängande grenar. Plötsligt blir jag varse om att jag inte är ensam längre, jag stannar upp och tittar mig omkring,hundarna märker inget och i min enfald så tror jag att det är inbillning. men så, där borta vid den stora eken så är det något som uppmärksammar mina ögon. Lika plötsligt som det dyker upp så försvinner det. Vad var det? Med hjärtat pikande långt upp i halsgropen kallar jag in hundarna och kopplar dem. Jag är lika nyfiken som rädd men kan inte låta bli att gå lite närmare för att titta. Så jag går smygandes mot Eken och dess mål. Hundarna som hittills varit helt ovetande går sakta vid min sida och ju närmare vi kommer kan jag känna hur mina bultande hjärtslag blir starkare, när jag väl är framme vid eken så ser jag som så många gånger förr att det inte var något. Undrande går jag vidare och kommer snart ut på skogsvägen som leder hemåt. Lite fundersamt undrar jag om det är skogens "små" som spelar spratt med mig igen...

2010-05-07T12:08:00.003+02:00

Våren har kommit med stormsteg och tiden bara rinner iväg. Det var längesedan som jag var här nu, hela vintern och våren har varit tung med långa dagar och sjukhusboende för mig och familjen. Dagar som varit svåra att uthärda medan en del varit lättare. Nya bekantskaper har också uppstått mellan alla oss familjer som bott under samma tak under de längre mörka vinterdagarna med samtal om känslor, välbefinnande,desperation, lycka och sorg. Jag är glad att ha fått så många nya vänner under tiden som är i samma situation som jag och några av dem har jag tagit med mig hem när vi nu fått återkomma till vårt eget hem. Dock måste vi åka tillbaka varje vecka för läkarbesök och provtagningar men de känns mer eller mindre som en baggis i jämförelse med allt som varit hittills. Tankarna går just nu till den familj som även miste sitt enda barn, en son på 9 månader här om dagen. Jag är djupt tacksam att jag hann få en liten pratstund med mamman trots hennes chocktillstånd och förtvivlan, skönt är att de får komma hem igen efter allt de gått igenom, men det som känns så sorgligt är de får flyga hem med honom i likkista...

2010-04-03T21:36:00.002+02:00

Glad Påsk!

2010-02-19T20:32:00.001+01:00

2010-02-17T13:56:00.002+01:00

Sitter och tittar på min lille sovande hjälte. Känner mig både glad och ledsen för hans skull, allt skit som han har fått gå igenom under hela sin livstid. Och ändå är så stark med en livsgnista som är honom förundrad. Önskar att jag också hade en liten uns av detta...

2010-02-02T08:07:00.002+01:00

Jag vaknar av att morgonskenets ljus speglar sig genom gardinerna på de varmt gula väggarna och inser snart att mina känslor är kluvna. Jag vet inte vad jag känner längre. Natten har varit god men det är ingen tröst för allt som jag går igenom nu. Jag suckar lite och drar in den torra rumsluften till följd av att jag blir tät i näsan. Hm, bara det inte är en förkylning på gång, men nej, jag vet också att det gärna blir så här av att tillbringa natten i detta rum. Suckar åter en gång och funderar om jag ska ta mig en dusch för att piggna till bättre och tänka lite mer positivt. Tror jag gör det...

2010-01-25T20:29:00.004+01:00

Att vara i storstan tär på mina krafter. Det är sådant tempo hela tiden att jag knappt hänger med. Och kallt är det också, usch vilken rå kyla. I morgon ska vi få lite dock få lite besök, ska bli skönt att få krama de små, saknaden efter dem är hemsk och outhärdlig...

2010-01-24T11:57:00.003+01:00

Efter många intensiva dagar så har jag äntligen fått lite lugn. Men det känns i kroppen och jag har varit tvungen att äta extra medicin för att orka. det här är bara början, undrar hur det kommer att bli sedan när allt startar. Jag saknar både de trollbarn och djuren som är kvar hemma och jag hade god lust idag att åka hem och hämta dem. Förstår inte hur jag ska orka vara utan dem och kämpa här samtidigt.

2010-01-19T12:09:00.005+01:00

Igår hade jag huvudvärk av allt planerande och packning så det var bara att inse ren fakta och släppa allt för att hoppa ner i bädden. Idag är det bättre men jag känner mig en aning duven efter gårdagens stress och jäkt.

Nu är nästan allt packat och klart, bara handbagaget och laptopen återstår, men det tar vi i morgon...

Ha det gott så hörs vi snart!

2010-01-16T22:47:00.003+01:00

Ett frostigt, kallt och mörkt vinterland ser jag när jag tittar ut genom det kvällsmörka fönstret. Min magknut är på upphällningen sedan ett flertal dagar och glädjen har försvunnit sedan länge. Min oro är större än någonsin och vetskapen om att detta kan vara min lilla trollunges sista helg i livet i sitt eget hem är mer än vad jag snart kan bära på mina redan tunga axlar. Jag vill inget hellre än att han ska bli frisk och jag hoppas verkligen att läkarna vet vad de gör, men att veta att det är en livsfarlig behandling, gör att det känns som att spela på Lotto där vinsten består i att välja mellan pest eller kolera. Men vi har inget annat val , för med vetskapen vi fått så är det ett risktagande hur vi än väljer. Livet är just nu outhärdligt med både psykisk och fysisk plågande stress. Resväskorna står väntandes i vardagsrummet på att fyllas till bredden för att sedan släpas iväg hemifrån och ut genom perrongen och upp på tåget mot oanade mål som jag inte önskar någon annan skulle behöva få genomgå. Ibland önskar jag att jag kunde vakna på morgonen och att allt detta vore en hemsk mardröm istället, men ganska så snart inser man att så är inte fallet...

2010-01-10T21:47:00.002+01:00

I morgon börjar allvaret igen efter allt vinterlov med skön gemensam ledighet och god mat som man ätit upp sig med för man har ju inte kunnat göra så mycket mer. Vi har haft så kallt att de små trolltygen inte kunnat vistats utomhus och nu börjar det märkas även inne av deras överaktiva energi som de inte kunnat rasa av. Trollfar börjar jobba, några av trolltygen ska till skolan, några hemma och jag ska ta och försöka städa ut julen. Detta innebär också att det blir hög tid till att ta sig kragen för all planering inför vårt nästkommande tillfälliga boende. Dagarna har gått fortare än jag räknat med, men det beror väl på att jag vill förtränga det som skall komma lite grann. Men som sagt det är dags att vakna upp till verklighet och skrida till verket...

2010-01-09T17:02:00.003+01:00

Efter en tid med mycket kyla och en sol som lyst med sin frånvaro så vaknade jag idag av att den äntligen lyste på en blå himmel. Gud, om du bara visste hur mycket jag har längtat efter den. Jag trotsade dagens -15 grader och klädde på hundarna sina vintertäcken för en egen stund och promenad. Det enda som hördes var mina knarrade skor mot den vita marken, det var till och med så att solens strålar värmde lite grann, helt otroligt! =)

Jag kände också, att jag var tvungen att gå ut och göra mig av med all ilska och frustration som jag bar inom mig. Jag förlorade nämligen en av mina älskade kaniner i förrgår. Jag åkte till veterinären vid 10.30 för han såg inget vidare pigg ut, och var lite hängig. De kollade lungor och hjärta för jag var rädd att han hade blivit förkyld nu när det var som kallast. De gick igenom honom men de hittade inget fel, förrän de tog tempen på honom. Den visade sig ligga på 32 grader, och en kanin ska ligga på 37 grader så han hade blivit kall. Orsaken till detta kunde de inte säga för han kunde ha en bakomliggande sjukdom som gjorde detta eller också så hade han blivit nedkyld pga. våra kall grader. Tyvärr så var oddsen dåliga för han kunde inte hålla sin värme själv, det var bara att åka hem och hålla tummarna för att han skulle klara sig. Det var värme och vätska som gällde, så jag satte honom genast innanför min tröja mot kroppen och åkte hem. Jag fick sakta men säkert i honom lite vätska med en spruta, och till min glädje så svalde han själv till en början. Vid ca 11.50 började han bli orolig och jag försökte att ge mer vätska, men det var då jag såg förstod att detta inte kommer att gå bra, för han svarade inte och ville svälja själv. Mycket riktigt så började han rycka och skrika i min famn strax där efter och allt var över på en halv minut. Jag tycker det var jättejobbigt och var mycket ledsen efteråt. Han fick inte ens bli 1 år och det finns inte ord för vad jag jag känner. Jag mår fortfarande mycket dåligt av det som hänt och undrar om jag hade kunnat gjort något annorlunda. Veterinären trodde inte att han led och hade ont. Hon sa att det fanns en liten chans och den ville jag verkligen ge honom så jag tog honom med hem som sagt, men tyvärr så kunde jag inte hjälpa honom.... <3

2010-01-06T10:27:00.002+01:00

Här om dagen så firade jag min födelsedag, tack alla som kom och fikade. =)

Även om det är svårt att glädjas för stunden så kändes det skönt att kunna träffas och få lite annat i tankarna. Kanonbra presenter fick jag också, är helnöjd med allihop...

Tack än en gång! =)

2010-01-03T16:09:00.002+01:00

Bara 17 dagar kvar nu. Jag försöker för mina älskade trollungar upprätthålla en lugn fasad, fast kroppen bara skriker inombords. Det är tufft att vakna varje morgon med vetskapen om att man närmat sig ytterliggare den stora dagen D. Jag vill inte men vet att detta måste göras, min mage gör redan uppror, matlusten finns inte, känslan för att göra något saknas, nätterna är hemska med sina mardrömmar och hur jag än vrider och vänder på klockans visare så kan jag inte ändra på något. Det är bara att följa med och se hur de sakta men säkert rör sig framåt. De tunga salta tårarna bränner åter bakom ögonlocken och jag fascineras av hur mycket väta de egentligen kan innehålla och att de aldrig tar slut, måste vara stark och orka, om inte så i alla fall för mina älskade...

2010-01-01T01:58:00.001+01:00

2009-12-31T00:04:00.001+01:00

Nu har nedräkningen börjat inför årets svåraste val. Egentligen så finns det inga val, det är som att välja mellan pest eller kolera. Det är lika illa båda delarna. Det märks på hela familjen att det snart är dags, alla är vresiga och småirriterade och vill vara för sig själva, men ändå finns det en form av närvaro törstande av kramar och bekräftelse. Jag hoppas att vi kommer att orka kämpa tillsammans nu och klara oss igenom denna period. Och framför allt att min lilla trollunge kommer att bli helt frisk. Att genomgå en benmärgs transplantation är både hårt för kropp och själ och att behöva utsätta honom för denna behandling känns inte kul. Men vi har inga val, vi måste göra det här, tårarna bränner bakom ögonlocken bara jag tänker på allt skit och gråta får man göra när ingen ser, jag måste vara stark och orka kämpa för hans skull....

2009-12-29T23:31:00.002+01:00

Ibland kan en bild säga mer än tusen ord...

2009-12-22T12:06:00.002+01:00

Bara två dagar kvar till julafton och jag har varken orken eller lusten till att göra något klart. Varför är det så??? Kan det vara stress eller hur mitt liv ser ut. Jag förstår inte längre varför jag kämpar emot. Vissa dagar är lättare än andra, har försökt att reda ut vad det är för skillnad på dem men hittar ingen vidare lösning. Suck... Man får bita ihop nu och ta tag i det lilla som är kvar, försöka njuta av att det är vitt ute så kanske julkänslan infinner sig snart...

2009-12-05T17:39:00.004+01:00

Jag går längs vägen bort från alla ljud och ut i skogens lugna kyliga vrå. Mina andetag kommer ut som små rökiga moln och försvinner mot den klara himlen. Jag tar ett djupt andetag och fortsätter mot oanade mål i den kyliga morgondisen. Det är tyst och det enda ljud som hörs är knarret från mina skor som når snön vid varje steg. Jag njuter av stunden, lugnet och den tidiga morgonsolen som är på väg upp. Släpper mina hundar lösa vid skogsbrynet och som genast springer iväg mot skogens mitt och busar av sig all energi som de hunnit samla på sig under nattens sömn. Deras färd går mellan träden och jag ser mossan flyga upp efter deras vilda rusningar. Jag ler lite smått, fortsätter några steg framåt för att sedan vika av mot stigen som leder oss djupare in i skogens mörker. Jag kallar in hundarna som rasat av sig en bit bort och de kommer efter springande med flåsande hängande tungor långt utanför mungiporna. Gemensamt fortsätter vi vår lilla promenad under lugnare former.
Plötsligt blir allt svart och jag känner hur någon tar tag i min jackrygg och lyfter upp mig mot den mörka himlen som utan förvarning dykt upp ovanför oss. Långt där nere ser jag hundarna som åter börjat leka, längs stigen som om inget hänt. Jag kämpar för att komma loss men greppet är hårt. Paniken kommer genast som ett brev på posten och jag kämpar efter luften som plötsligt tagit slut och trycker mot min bröstkorg och vägrar släppa. Plötsligt vaknar jag blöt och kallsvettig i min säng. Med rinnande tårar känner jag att hjärtat jobbar febrilt i takt med min panikräddsla. Jag inser efter en stund att det bara var en dröm. En dröm i mängden av alla jag har om att jag bara försvinner...

2009-12-04T14:44:00.002+01:00

Min glasbubbla är skön att krypa in i ibland när det blir för mycket. Jag stänger ute allt och alla och kan samla energi genom den. Jag vet att jag är jobbig för mina närmaste och vet att de tycker det är jobbigt när jag har sådana här stunder. Fösöker ändock att hålla en liten glugg öppen för att hålla lite kommunikation vid liv oss emellan. Det är mycket som jag skulle kunna skriva om här men det är många av mina nära och kära som börjat läsa min blogg så jag avstår att skriva mina innersta tankar och funderingar. Det var meningen att denna skulle bli ett andningshål och få skriva av mig, men sedan de fick reda på den så har jag bestämt mig för att avstå vissa skrivande delar...

Igår hade jag med hjälp av ett ex antal extra piller en rätt skaplig dag och kunde till och med gå ut och åka lite pulka med sonen som varit hemma i stort sett under hela höstterminen pga. sin infektionskänslighet. Han har hemundervisning för att inte halka efter i skolan. Det är skönt att ha honom nära även om han också har dagar som han inte mår bra och är jobbiga...

2009-11-29T18:04:00.002+01:00

Dagar kommer och dagar går

Första ljuset redan brinnande står.

I fönstren stjärnor och stakar lyser.

Jag i soffan med tända ljus myser.

Vintern är ännu blöt och grön.

Hör ledsna barns suck och stön.

Tid det ändå finns kvar.

Till en vit jul med tomtefar.

Ha en fortsatt bra 1:a advent!

2009-10-29T21:29:00.004+01:00

Med tomma ord och tomma tankar fortsätter jag framåt...

2009-10-25T12:10:00.004+01:00

Älskade Sune!
Igår när jag skulle ta in lite ved så passade jag på att släppa ut Sune i sin utegård. Han var som vanligt lika gosig och nyfiken på vad jag höll på med och var med i vedboden och sprang kring fötterna. Till slut så fick jag lov att sätta mig ner i utegården för lite gosning då han inte gav upp förrän jag gick ut där i från. Han är så rolig och social fortfarande trots sin storlek kring 6-7kg, han kommer när man ropar efter honom. Tog med mig kameran ut också så jag passade på att fota honom lite... :-)

2009-10-23T22:33:00.001+02:00

Myspys Fredag med varandra framför brasan hade mina goa vovvar i kväll. Var bara tvungen att ta fram min polare för lite föreviganden igen... =)

2009-10-22T20:11:00.004+02:00

En trasslig vecka med mycket att göra, föräldramöten, arbetsmöten, mathandling, klassbesök, handbollsträningar med match, fast den skippade trollungen. Dessutom blev det lite missbedömning då jag fick lov att besöka tandläkaren akut. Med samråd av tandis så drog vi ut tanden i stället för att prova med rotfyllning. Det var dock lite jobb innan hon fick ut den och efter 40 minuter så fick hon lov att klyva den i småbitar för att få ut den över huvudtaget. Efteråt så sa hon också att vi tagit rätt beslut då det var en spricka i tanden som gått ända in i tandroten, men även att det var ett hål under den gamla lagningen i sprickan som inte gick att göra något åt. Känns en aning tomt i munnen nu men det var bättre så här än att försöka med en rotfyllning på 3-4000:- som inte hade funkat. Fick också en inflammation ett par dagr efteråt så nu äter man penicillin. Hoppas på att värken ska släppa över helgen så att man kan äta normalt igen...

2009-10-13T21:45:00.003+02:00

Huvudet är tomt, kroppen värker och jag är trött, trött och åter trött. Jag sitter långt nersjunken i soffan och lyssnar till akvariepumpens sövande ljud. Vrider blicken åt höger och ser in i brasans alla gula toner som speglar sig i glaset . Som vanligt så försvinner jag in i mina tankar men vaknar upp när habegäret efter något salt tar över, blir tvungen att resa mig upp ur den varma hörnan och traskar ut med tunga ömma fötter till köksskåpet där en salt jordnötspåse ligger och skriker mitt namn. Sprättar hål i ett litet hörn och häller ut några stycken i en liten skål som jag förnöjt slukar i min lilla soffhörna. Tankarna försvinner igen, denna gång till den gångna helgens utflykt, där jag och trollfar njöt till fullo av en heldag ensamma. Efter en stund så kommer jag på mig själv med att le, trots att lederna dunkar i takt med mina hjärtslag så kan jag le och det känns bra. Den dagen som vi fick tillsammans var mer än värdefull för oss. Jag känner mig plötsligt otillräcklig gentemot mina föräldrar och svärföräldrar för att jag inte kan tacka dem nog för all hjälp som de ger oss, de är mer än guld värda. Jag känner mig stolt som har dem och älskar dem för att de orkar stå ut med oss och våra trollbarn...

2009-10-10T22:19:00.004+02:00

Det är lugnt och tyst, nästan för tyst, lite otäkt då man inte är van. Jag sitter i en eka långt, långt ute på den lilla sjön och njuter av att bara få vara. Det enda som hörs är kastspöets rulle som svischar ut och dras in emellanåt. Jag känner mig lycklig, nöjd och lite tillfreds med situationen ändock. Jag tänker tillbaka på tiden som varit och tiden som skall komma, och försöker att slå bort alla tankar, suckar lite, drar ett djupt andetag och kastar åter ut spöet, vevar in reven, kastar åter ut den, vevar in och kastar ut. Håller på så en stund tills en tanke slår mig plötslig, jag kan inte minnas när jag kände mig så tillfreds och lugn i mitt liv sist. Det här var precis vad jag och trollfar behövde, vi blev nämligen plötsligt utan småtroll idag och passade då på för att ta oss en sväng ensamma med vovvarna till Qtjärn för lite egentid som vi så sällan får nu för tiden. Kan faktist inte minnas när det var sist som vi hade det så mysigt, bara han och jag utan de små livliga yviga trollungarna runt benen. Jag ler lite för mig själv, drömmer mig bort och vaknar till liv igen av att magen kurrar. Vet inte hur länge jag setat där ute och drömt mig bort. Jag drar in kastspöet, greppar årorna och börjar ro in till land där trollfar och de två hundarna är kvar. Vi tar en paus i fiskandet, sätter oss i slogboden intill varandra, indränkta i vedrök och storstövlar. Med varsin grillad korv sitter vi och njuter av tvåsamheten med två dräglande hundar bredvid som lagt sina huvuden på sned med en dräglande, bedjande blick om en smakbit... =)

2009-10-09T18:16:00.003+02:00

Jag är med i ett nyhetsbrev och fick nu i vintras en förfrågan om jag hade några kort på mina hundar som jag kunde bidraga med för de skulle målas av och användas som nya motiv till hennes företag Bamses Bollar Jag hade väl inte så många men skickade in ett par stycken. Hade inte den stora förhoppningen heller att någon av mina hundar skulle medverka så snacka om att man blev paff när det sedan i våras dök upp i e-posten att konstnärinnan valt min whippet som motiv. Blev mer än överlycklig nu för några veckor sedan när jag även fick besked att original motivet var ute på E-bay för försäljning. Jag chansade och hade turen att få det för en liten peng. Målningen är inte så stor ungefär 20x25 cm. Men underbar att se på. Konstnärinnan heter Lee Ann Shepard kommer från Canada och kallar tavlan för "Early Frost" =)

2009-10-03T19:24:00.006+02:00

Förra helgen så var jag, trollfar och några bekanta iväg till Mackmyra på en whiskeyprovning. Kan säga att det var mer än intressant att höra dess historia samt få smaka och undersöka de olika sorterna som det bjöds på. Nu förstår man lite mer av whiskey konceptet och att det inte bara är att sluka det i ett glas, vare sig det är rent eller med cola. ;-) Mycket kan hända med dess smak om man tillsätter några droppar vatten och det var otroligt att känna smak skillnaden när det få stå ett tag och jämföra mellan de olika glasen. Vi fick också besöka destilleriet men inte fotografera pg.a fara för statisk elektricitet och de känsliga datorerna där inne. Besöket varade i två timmar och det gick så fort och var så intressant att man tappade tidsbegreppet. Kan verkligen rekomendera detta till fler som funderat på att åka dit...

Det här fotot är taget bakom destilleriet.

Det här är också taget där bakom men åt andra hållet...

Så här är glasen där de olika sorterna förvarades i. Allt som allt så var det 7 sorter + välkomstdrinken som också bestod i en whiskeysort.På papperet under så fick man fylla i vad varje sort kom från för årgång samt smak och doft...

2009-10-01T21:26:00.004+02:00

Det första tecknet på vinter har kommit. Vaknade i morse av en inomhuskyla som jag förträngt sedan länge. Utomhus var det frost, en annan suckar medans trollbarnen njuter och tjuter att vintern äntligen har kommit så att de får ta fram sina bobbar och pulkor. Hade fullt sjå med att förklara för dem att det inte går att åka så bra på frost och min högsta önskan är att vi får vänta länge till innan den dyker upp.
Jag passade på att ta med mig min följeslagare när jag följde med dem till skolbussen och här kommer några av bilderna... =)

2009-09-20T21:41:00.002+02:00

Hela huset är tyst, endast surret från dumburken och regnet som smattrar utan för fönstret hörs. Det är en skön känsla att höra dropparna falla mot marken, de inger en vaggande känsla av lugn och behaglighet. Mina tankar är som vanligt i flygande fläng, ungefär som alla de små dammkorn man ser en solig dag genom fönstret. De små kornen virvlar febrilt överallt och slåss om solens strålar. De vill inte hamna på golvet av rädsla för att det stora fula monstret ska ta bort deras lilla lycka av välbefinnande. Men till slut så hamnar de dock i ett hörn, hopkrupna till små troll . Livrädda gömmer de sig för att bara ligga där och gro till ännu större troll. Till slut så hittas de dock av monstret som slukar dem glupskt och hungrigt. Hmmm, vad skönt det vore om man kunde dammsuga bort alla de negativa tankarna ibland, få njuta istället för att samla på dem och lägga på hög. Undrar vad som skulle hända om de blev för stora, man kanske får vingar och flyger iväg som en ballong eller så kanske de blir tunga som bly så att man hamnar platt fall. Jag bara undrar...

2009-09-18T10:02:00.003+02:00

Idag är det åter en tung dag. Jag försöker verkligen att leva trots min värk men det är inte lätt när man får bakslag varenda gång. Igår så bet jag ihop trotsade värken som redan dunkade vid morgonottan och följde med på diverse sjukhusbesök gällande en av sönerna. Dessa skulle ske på ett av de större sjukhusen 8,5 mil enkel resa hemifrån. Okej, dagen gick väl ganska så bra ändå men som vanligt fick man fylla kistan med ett x antal extra piller för att klara av alla timmar innan hemfärd. Trots allt detta så försökte jag passa på att besöka några affärer som vi inte har hemma i vår stad, och hittade lite grönt att smycka fönstren med samt lite nya fräscha plagg inne på Kapp Ahl , åh vad jag saknar den butiken här...

2009-09-13T13:59:00.007+02:00

På förmiddagen så tog jag och trollfar med oss doggsen ut i skogen en stund. Jag var preparerad med fickorna fulla. Den ena av snorpapper då jag har en envis förkylning med lite feber och den andra med hundgodis. Passade som vanligt på att ta med min polare "Olympus" för lite föreviganden. =)

När vi skulle gena genom skogen så hittade vi denna lilla krumelur, man kan ju undra vad den stackarn har blivit utsatt för. ;-)

Och en liten bit bortanför trädet så såg vi denna lilla grotta, undrar vem som bor i det. Mycket liten och söt var den, där den låg inbäddad i berget. =)

Kaninhoppning

2009-09-06T12:08:00.009+02:00

Igår så var det dags för höstens första kaninhoppningsträning. ( Oj det blev ett långt ord ) ;-)

Det var då åter dags för vår lilla Love att få hoppa efter en hel sommar med uppehåll. Hon har ju haft lite annat för sig istället, med en liten drös av bebisar som jag även visat upp några bilder här tidigare. :-)

Jag var med och fotade lite grann i går och här kommer några av resultaten....

Vår Love. =)
Loves kärlek Max som även är pappa till hennes kull i somras. =)

Love igen... =)

Detta är Stampe, en jättegullig Dvärgvädur. =)

En härlig samling med några av barnen och deras kaniner som var med...

2009-08-28T22:22:00.004+02:00

Äntligen Fredag!

Skönt med helg efter en veckas kämpande med tidiga mornar och trötta barn. Har varit en kämpig första skolvecka så nu får det bli en lugn helg med lite mys pys och slappmat. Vår sista kaninunge som varit salu fick ett nytt hem idag helt apropå. Känner mig väldigt nöjd med att få ge henne detta hem som hon förtjänat mer än väl. Vet att hon kommer att få det bra samt många andra kaninkompisar att skutta runt med. Har vi tur så kanske vi till och med får se henne på kommande kaninhoppningsträningarna, då deras dotter tränar ihop med min ena lilla trolldam. Skutt som vi behöll själva ska få börja där om några veckor och det ser vi fram emot både lillfröken och jag. Ska bli kul och se hur intresserad han blir av det . Nä nu ska jag surfa vidare en stund innan John Blund kommer. Ha det gott i kvällsmörkret! =)
Bifogar en liten fin teckning som min trollunge gjorde förra året på mamman till kaninbebisarna.

2009-08-26T12:36:00.003+02:00

Liten har blivit stor och min lilla ängel har gått och blivit 1 år idag. Supergrattis säger vi till honom. Tiden har gått så fort och snart kommer det att bli svårt att minnas hur liten han var så jag sätter in ett litet bebbe-foto som en liten påminnelse om hur det var. :-) För övrigt så har vi sakta men säkert börja komma in i våra rutiner igen efter en mycket underbar sommar. De lite större trollbarnen startade sin skolgång i måndags och minsta trollfröken fick börja med sin dagis inskolning förra onsdagen. Känns lite både och att man måste kämpa sig upp varje morgon med klocka igen, men åh andra sidan så får man förhoppningsvis lite mer gjort också. Hittade bland annat två stackars bananer, i alla fall så såg det ut som sådana för ett par dagar sedan som gömt sig i ett hörn bredvid tv:n i en skål. Tyckte det var lite synd att bara kasta dem så det blev två sockerkakor med vaniljsmak av dem. Trollbarnen blev som vanligt överlyckliga när de kände lukten av hembakat vid hemkomst från skolan så den ena gick nästan åt på en gång vid lite mys pys fika i solskenet som vi hade igår. :-)

2009-08-21T18:00:00.000+02:00

2009-08-19T17:47:00.000+02:00

2009-08-14T10:09:00.003+02:00

Usch vad tiden har gått fort. Nu har mina små kaninbebisar hunnit bli 7 veckor gamla och strax är det dags för att slussas vidare ut i de nya hemmen. Rättare sagt på tisdag den 18 augusti så är det tidigast dags för flytt. Somaren har varit underbar med de små och jag kommer verkligen att sakna dem. Men samtidigt så hoppas jag på att de nya ägarna ska njuta av dem lika mycket som vi gjort och få dem lika underbart gosiga som vuxna. De kommer fortfarande fram när man kallar dem vid sina namn och ska upp i famnen för en stunds mys. Vi kommer dock själva att behålla den lilla hanen som kallas för Skutt. Det är min ena troll dotter som begärt att få ha honom kvar. Hade jag haft plats så hade jag nog haft alla 3 kvar men det är orimligt för jag orkar inte. Det är kämpigt ändå med all värk och jag känner att jag inte kan belasta den övriga familjen med ännu mer jobb, som tur är så får jag ta alla tillfällen i akt nu ett par dagar till och njuta av dem innan det är dags för det stora avskedet.

2009-08-13T13:02:00.003+02:00

Livet är som en berg och dalbana. Efter en mycket trevlig dag igår så fick jag äta upp det med både huvuddunk och kroppsvärk i morse när jag vaknade. Har så svårt med att lyssna på min kropp och trots alla förmaningar jag fått från läkare så vill jag inte acceptera min livssituation som jag har idag. Jag vet att jag är dum men förbaskat envis också. Det är nog tack vare det som jag har kunnat lära mig stå, gå och använda min kropp skapligt efter läkarens misstag på op. bordet. Jag går ofta ut till mina kaniner och pysslar med dem för att få något annat att tänka på en stund och för att samla lite ny energi.
Jag vet att denna dag kommer att bli tung men jag får försöka att bita ihop, ta några extra piller och ha en lugn dag med så lite göromål som möjligt. Och hoppas på en ny dag med mindre värk i morgon....

2009-08-11T13:41:00.006+02:00

För ett litet tag sedan så fick jag följa med mina underbara föräldrar på en liten semestertripp till den stora staden Stockholm. Vi tog tre av de små trollen med oss och gjorde ett besök på Cosmonova samt Naturhistoriska museet. På kvällen hamnade vi på Gröna lund vilket blev en mycket populärt besök. Den andra dagen ägnade vi oss åt att besöka fjärilshuset, skansen och vasamuseet.

2009-08-02T23:39:00.002+02:00

En blodröd och vackert sprakande pelargon.

Hittade jag hos svärmor i stor portion.

Den doftar säkert underbart och mer än gott.

Fast jag ej vågar, då jag mer än nysa fått.

Är för mig dock fin att titta på.

med sin färg prakt och så.

2009-07-31T21:09:00.002+02:00

Skogens vita & gula guld har jag och trollfar varit ut och hämtat idag under en liten promenad med hundarna. Var egentligen meningen att kassen skulle fyllas med lite färskt och gott gräs till kaninerna men den blev snabbt fylld med detta innehåll istället. ;-)

Vi lyckades få ihop 1,5kg så det blev en god kycklingpaj med kantareller till middagen och det som blev över frös vi in i små portioner till andra goda tillfällen. :-)

2009-07-30T22:09:00.002+02:00

Nu har mina små söta ulliga bäbisar hunnit bli 5 veckor gamla. de är så otroligt mysiga och snälla. De lystrar även till sina namn och kommer gärna fram och vill bli uppburna när man kallar på dem. Känns lite jobbigt att veta att vår gosetid snart är slut och de ska slussas vidare till nya hem, kommer att sakna dem så otroligt mycket, hoppas att de får de bra. :-) lilla Skutt kommer dock att få vara kvar hos oss och bli hoppkanin som sin mor och far medans de andra är till salu.

Fr. v Halvan, Pricken & Skutt.

2009-07-22T20:19:00.007+02:00

Du har en sådan glädje till livet.

Från i vintras blev detta upprivet.
Många prover och sjukhusbesök.
Hela vår familjs glädje dök.
Mitt hjärta det blöder och magen svider.
Hela trollfamiljen med dig lider.
Våren & sommaren har varit mer än tuff .
Och hösten känns som en stor bluff.
Åh, känns som bröstet vill brista.
Ingen av oss vill dig mista.
Håller tummarna för att allt bra ska gå.
Vårt lilla änglatroll vi älskar dig så.

2009-07-21T10:40:00.008+02:00

Åter en dag med vind i seglen. Det blåser dock inte så hårt men tillräckligt för att djuren inte vill vara ute. Motade ändå ut både kaniner och hundar för lite luft. Passade även på att fota dem lite samtidigt då det var ett tag sedan nu...

Sune

Figge

Pricken- en av kaninbebisarna

Skutt-en av kaninbebisarna

2009-07-16T09:07:00.003+02:00

Gick igenom fotogalleriet nu på morgonen i väntan på att de som har lite sovmorgon ska vakna och då hittade jag denna bild som togs i början av juni. Som tidigare nämnt så tycker jag ju om att fota lite.

2009-07-11T22:10:00.002+02:00

Färgkontraster av stora format var det idag. Det har åskat och blixtrat om vartannat under hela dagen och nederbörden var det så gott om att bäcken fylldes på till överbredd och gicklångt in på gräsmattan, den brukar i stort sett vara torr under hela sommaren i vanliga fall. När den för många år sedan var torr så stod jag på botten för att kolla hur djup den var, fick en liten smärre chock då jag upptäckte att om min lille trollunge skulle ramla i så skulle han aldrig kunna ta sig upp själv. Det var nämligen ca 150 cm från botten och upp till gräskanten på vår tomt. Så nu gäller det verkligen då vattnet har gått ca 2 m in på gräsmattan att hålla dagens småtroll under rejält öga ett par dagar tills det hunnit rinna undan lite.

Kvällen bjöd dock på ett litet regn uppehåll , så jag och maken tog en varsin hund på cykel och trampade en stund.

2009-07-10T23:50:00.002+02:00

Ibland tar livet en annan väg än man tänkt sig.

Vägen kan vara rak , eller krokig som för mig.

Den kan vara grusig, hård eller mjuk.

Min blev ihålig, ojämn och sjuk.

Ibland kan en del hål på vägen lagas

Medan en del får lämnas och stagas.

Man får ta det varligt och försiktigt kryssa fram.

Fast resvägen ibland kan bli smärtsam.

2009-07-07T23:57:00.004+02:00

Då har väl sommaren tagit slut nu då. Regnet har åter kommit till vår by och kylan samt blötan tränger sig ända in i märgen bara man kliver utanför dörren. Till och med kaninerna tycker illa vara och Sune vår Belgiska jätte är jättesur när han inte får komma ut och hoppa i sin utegård nu. Det är kaos i buren och han protesterar vilt med att slänga iväg både vattenbutt och toalettlåda.

Tänk att så fort himlen öppnar sina portar lite grann, så måste det fortsätta dygnsvis i flera veckor. Mycket tråkigt, men det är liksom bara att gilla läget. Tröttnade idag och vi stortroll tog våra trollbarn med oss och åkte till Busborgen för lite annat än att titta ut på det regniga landskapet. Det blev väldigt uppskattat, stannade även till vid Mc Donalds och fick lite bukfylla i kistorna innan vi gick in för bus och lek. En paus blev vi tvungna att ta också där inne då värmen var total och luften stod still. Det blev lite glass och festis, ytterliggare en stunds bus och sen en hemfärd åter till den regniga byhålan.

2009-07-05T17:39:00.006+02:00

Nu har det gått ett bra tag sedan som jag var här inne och uppdaterade igen. är så himla mycket nu under sommaren att man inte hinner sitta vid "dumburken" så ofta. ;-)

Men ialla fall så kommer det här lite nya bilder på de söta naninerna som idag hunnit bli 12 dagar gamla.Bilderna är dock några dagar äldre. ;-) Namn har de små också fått. :-)

Detta är vad jag kan se i nuläget en liten tjej som jag döpt till Agizsiz, det betyder lugn och snäll. Ett mycket passande namn då hon verkligen gör skäl för sitt namn. Älskar att krypa in i handen och få bli ompysslad trots sin ringa ålder. :-) En stor favorit i mitt hjärta som jag gärna vill ha kvar, får dock se hur det blir med den saken. ;-) Hon har fått smeknamnet "halvan" pga av sin halva ansiktsfärg. :-)
Detta är också vad jag kan se nu, en tjej som fått namnet Abras som betyder prickig, fläckig. Hon är också en lugn liten dam, och nästan lika kelen som sin syster, fast lite mer självständig. :-) Hon kallas för "pricken" just för färgen. ;-)
Detta är den sista som överlevde i hettan hos oss, och det är en kille av valör större. Denna herre är lite tuffare än småtjejerna och kryper gärna ut på egna äventyr och trots innan han öppnade ögonen kröp han omkring lite varstans. ;-) Han har fått namnet Agabey som betyder just storebror, eftersom han är enda hanen. En mycket go herre som dessutom förmodligen blir kvar här på gården, då min ena trolldotter sagt att hon vill ha honom kvar som hoppkanin. :-) Agabey har ännu inte fått något smeknamn då jag överlåtit detta på dottern som vill behålla honom , vi får se vad hon hittar på. :-)

Härligt är det med de små liven. Och jag kan inte låta bli att gosa flera gånger om dagen med dem. Till och med mamma kanin är med och jag får fortfarande hålla på med dem utan att hon blir arg. Har till och med tagit ut dem ur boet och haft dem en stund tillsammans på gräsmattan ihop med både trollbarnen och andra vuxna och det fungerar jättebra. :-) Blir ännu roligare när de börjar titta ut ur boet själva, fast okej storebror "Agabey" började redan vid ett par tillfällen göra detta innan han öppnade sina små ögon. ;-) Igår hade de dock öppnat båda sin små ögon så nu återstår det väl bara ett mini tag innan de hoppar ut och upptäcker den stora vida världen på egen hand. :-)

Ha det gott för nu ska jag gå och gosa lite med dem igen. :-)

2009-06-26T23:54:00.004+02:00

Nu har det gått några dagar och vi har tyvärr fått två mindre kaninbäbisar i boet. Jag tror att det antingen var värmen som tog dem för vi har fruktansvärt varmt här eller också var de sjuka på något vis för den ene som dog först var väldigt mager och tunn. Den andre var störst i kullen men hade hela rumpan full med löst bajs då vi hittade den död. Det känns lite sorgligt men vad ska man göra, det är liksom bara att försöka ta situationen som den är. Trollbarnen ville att vi skulle begrava de små i vår djurgrav på gården.Där det även ligger andra smådjur sedan tidigare. Så vi gjorde det tillsammans efter att ha tagit farväl av de små ninisarna. Sen fick de tända ett varsitt gravljus, en till vardera kanin som fått lysa. Det var väldigt enkelt men en fin liten begravning och fast trollbarnen var lite ledsna så blev de nöjda och glada efteråt. :-)

Nu återstår dessa tre små och vi har fullt sjå med att bestämma oss om vilken vi vill ha kvar för det har jag lovat dem. Att en får de behålla. Både mamman och pappan samt deras föräldrar är väldigt bra hoppkaniner så vi hoppas att även dessa små ska bli bra sådana. :-)

Bilderna är inte de bästa som tagits men det kommer fler om några dagar, och förhoppningsvis med bättre " kvalutta" på. De börjar ju att röra sig mer och mer nu så det återstår väl att se. :-)

2009-06-23T22:36:00.002+02:00

Något underbart har hänt hos mig i trollskogen. jag har nämligen väntat och väntat i flera dagar på att en av mina härliga kaniner skulle nedkomma med små bebisar. Och kan ni tänka er, i morse när jag gick till den lilla damen så hade hon nedkommit med fem små nakenfisar som låg hopkrupna i en liten hårig hög. Kan inte beskriva min lycka över att hon var så duktig för att få sin första kull. :-)

Jag kunde bara inte låta bli att ta upp några av dem idag heller, och mamma kanin brydde sig inte ett dugg utan lät mig plocka med de småknodden hur som helst. Nu ska jag även hålla tummarna för att hon kommer att sköta om dem små också, och har vi den turen att hon är en god mor så kommer de små att se dagens ljus utanför boet om någon vecka. :-)

Fortsättning följer....

2009-06-22T09:47:00.002+02:00

Nu har det äntligen börjat hända lite grann här både i landen och buskagen. Ska bli roligt att få plocka av vinbären och koka lite ny saft som tagit slut för längesedan. Väntar också tålmodigt på att de små jordgubbarna ska mogna så att man kan få njuta av den egna skörden med vispad grädde . Mmmm vad gott. :-)

2009-06-21T21:33:00.002+02:00

2009-06-20T23:15:00.002+02:00

Har haft fullt upp ett tag nu så det har blivit väldigt dåligt med uppdateringar på min blogg. Kroppen har även strejkat så jag blev mer eller mindre tvingad att ta det lugnt och bara ta dagen som den kommit. ;-)

Denna bild är från ett litet kärt besök hos oss för några dagar sedan. Det kom en liten vilsen ekorrunge som sprang och klättrade på både oss vuxna och de små trollbarnen. Till slut så hittade den en underbar plats och somnade ihoprullad i min fleccejacka i mitt knä. Mina svärföräldrar som bor på tomten bredvid i en sommarstuga på somrarna, brukar ha ekorrungar där i timmerväggen upp mot nocktaket. Men aldrig under alla dessa år så har vi haft så här tama ungar. Vi var lite oroliga att skatorna skulle ta ungen på kvällen, då mamman bara var i närheten under en stund på fm, men hon kom tillbaka och hämtade den lille, då det blev folktomt på kvällen vid stugan. Och detta till vår stora lycka.De har nu flyttat till ett nytt bo på samma tomt men i en gran en liten bit bort från huset. Svägerskan som har stuga intill granen såg dem idag så nu kan vi pusta ut och hoppas på att den får växa upp i sin egen natur. Som naturligtvis är det allra bästa för den. :-)

2009-06-07T21:11:00.001+02:00

2009-06-06T22:58:00.003+02:00

Nu är studenten nära.

Vi ska fira med släkt och vänner så kära.

Smörgåstårta & kaffe på dagen.

Grillat, potatis & sallad i kvällsmagen.

Min trollson som nyss liten var.

Det stora klivet ut i livet nu tar.

Bamsekramar & Jättegrattis i massor till han,

Som blivit en stor och snygg man.

2009-06-03T09:16:00.001+02:00

Dessa underbara buketter stod på bordet i söndags när jag kom hem ifrån LC-tävlingen. :-) Det var mina två äldsta trollpojkar som plockat dem, jag blev verkligen lycklig och glad, det är ju inte varje dag som man får så fina , vackra och somriga buketter. Nu är äntligen sommaren här... :-)

2009-05-31T22:05:00.006+02:00

En jätterolig dag har vi haft på Lc tävling med vår saluki kille "Mayen" i Borlänge. Det har varit väldigt varmt och soligt men det var inte så många av alla dessa 86 st i olika vinthundsraser som klagade och gnällde av värmen utan mer för "trasan" som alla ville jaga i fatt. Detta var vår första riktiga tävling och Mayen hamnade på en delad 7:de plats av 26 målspringare så det är inte fy skam. Ska bli spännande och se vad som händer nästa gång det är tävling...

2009-05-30T19:50:00.003+02:00

Vi fick ett litet sött besök.

När vi åt vid Mc donalds snabbkök.

En hungrig liten sparv i det blöta.

Fick smaka vårt bröd utan röta.

Först lite rädd och feg.

Åt sen ur hand med stora framsteg.

Efter en stund av lycka, blev vi tvungna att åka.

Den nya vännen flög vidare utan att bråka.

2009-05-29T22:27:00.002+02:00

Vinden vajar i träden bredvid.

Jag sitter här och spanar i frid.

Mina tankar flyger och far.

Till livet jag idag har.

Vardagen full av värk och ömhet.

Läkaren vill att jag accepterar det.

Jag vägrar och vill inte förstå.

Varför just min vardag är så smutsgrå...

2009-05-28T22:03:00.003+02:00

Med citron kan man göra mycket.

Bland annat det jag använt för detta stycket.

Ty drömmar gula, goda & söta.

Får trollbarnen mina att börja nöta.

De älskar dem mer än så.

Tar gärna mer än två.

Precis som småtrollen har jag nu förstått.

Mmmm... att detta var mer än gott.

2009-05-27T17:25:00.003+02:00

Jag är trött, trött och åter trött.

Kroppen ömmar och värker efter landet jag skött.

medicinerna vill inte heller hjälpa.

Blir så ledsen att jag mig ibland vill stjälpa.

De tunga dagrana är jobbiga och grå.

Undrar varför jag aldrig bra kan må.

2009-05-24T22:50:00.000+02:00

Dags för lite salukikramar...

2009-05-23T19:00:00.006+02:00

Har fotat i blommornas tecken idag. Man måste ju passa på när solen lyser och det är varmt ute.

:-)

2009-05-21T22:51:00.005+02:00

Välkommen hem! :-)

Idag har äntligen Humlevägens Figaro kommit hem efter en tids väntan. Han är en teddy-dvärgvädur. Hel mysig och jättelugn, peppar,peppar får man väl säga. Jag hoppas att det håller i sig. Välkomstpussen fick han av Love medans Sune tog saken i egna tassar och putsade varenda hårstrå på plats i stället. Till saken hör också att Sune som var köpt som hane nu har visat sig vara en tjej. (tyckte lite synd om uppfödaren som sett fel, men han/hon är lika go för det. :-) ) Dessutom så kallas hon numera för Sune-lina...

2009-05-20T23:13:00.001+02:00

2009-05-19T12:21:00.004+02:00

Snart är skolan slut.

Min kropp har redan börjat slå bakut.

Kyrkavslutning och kläder till fyra små.

Student och fest till en, man får krama på tå.

Undrar hur jag skaorka och hinna allt detta.

Jag vill som vanligt göra det rätta.

Kanske jag skämmer bort dem alla fem.

Trots allt värk och slit, älskar jag dem.

2009-05-18T21:55:00.006+02:00

Denna dagen har det bara varit gråväder och mestadels regn. Jag och mamma hade dock tur på förmiddagen då det var uppehåll , för vi gick en skogspromenad med våra vovvar. Två av mina småtroll var också med, den ene på cykel och den andre i barnvagn. Vi hann precis hem innan himlens portar gjorde sin entré. Sen har det bara regnat och regnat resterande av dagen. Nu ikväll blev det åter lite uppehåll och då passade jag på att gå ut och fota lite i halvmörkret. Här nedanför är några av resultaten, riktigt hyfsade enligt mig själv i alla fall. ;-)

2009-05-16T09:14:00.002+02:00

2009-05-15T21:41:00.004+02:00

Det har varit en underbar förmiddag i solen idag för mina gulliga småtassar. :-) Den lilla damen Love hade fullt sjå med sin "arbets håla" medans Sune mest låg bredvid och njöt av fulla drag. Det börjar märkas redan hur fort han växer, Love börjar bli liten bredvid honom. Hade tänkt försöka få honom på vågen någon dag så att man kan se vikten. ;-) Hade egentligen varit kul att göra det en gång i veckan för att se hur pass mycket den rör sig. Som vuxen lär han nog ligga runt en 8-10 kg någonting. :-) Det lär nog inte dröja så länge till innan man får låta dem gå i varsin ute hage, heller. Som det är nu så är jag alltid med när de är ute tillsammans. :-)

2009-05-14T10:25:00.007+02:00

Hade lite vinthundsbesök här i Tisdags. Grästuvorna bara yrde när de dundrade förbi oss. Det blev mycket springa av, men även "kramar" och boxningar. :-) Hundarna var helt slut efteråt och mina vovvar sov då gott hela eftermiddan sen. ;-)

2009-05-13T16:58:00.002+02:00

2009-05-08T23:02:00.006+02:00

Här kommer ytterliggare några objekt från gårdagens promenad i skogen...

2009-05-07T22:07:00.002+02:00

En underbart tråkig och regnig dag har det varit idag, inte förrän framåt kvällningen sprack solen igenom de mörka molnen så jag och trollfar passade då på och tog med oss vovvarna runt i skogen för en liten promenad. :-) Lyckades få denna vackra bild på solnedgången när vi passerade det öppna fältet...

2009-05-03T11:42:00.004+02:00

En varm brasa, och i mysdress stor.

Sitter jag och in i skärmen glor.

Lederna dunkar, ömmar och bränner.

Jag, mig tom i skallen känner.

En liten tablett, vit och rund.

Får mig förhoppningsvis må bättre om en stund.

Vid datorn jag ofta energi tankar.

Efter en stund min lilla på mig bankar.

Vi pratar, busar, lägger oss i puffen och jäser.

Bara myser och en sagobok vi läser.

den värsta värken har nu gått över.

Mina älskade barn mig nu behöver.

2009-05-01T21:58:00.006+02:00

Äntligen har min "stora" lilla Belgare kommit hem. Det blev en liten kille på 10 veckor. Han var den första som kom fram och hälsade på oss när vi kom in till de små och hoppade självmant in i transportburen när det väl blev dags för att åka. En av mina söner döpte honom till Sune, ett ganska så ovanligt namn på en kanin men det är helt okej... ;-)

Nyfiken vid hemkomsten...

Får genast en välkomst puss av vår Love...
och gräset i den nya hagen var kanongott...Lite vila blev det också efter allt gott grönt...

2009-04-29T23:33:00.002+02:00

Ibland är livet ensamt och tungt.

Man blir rädd för sin kommande slutpunkt.

Några vänner kommer med sin hand.

Plockar bort några sorgeband.

Får en att åter livet minna.

Glädje och skratt hos mig som kvinna.

Får en stund komma ur mitt skal

För att bli lite normal.

2009-04-28T20:02:00.002+02:00

I dag har jag och minintrollet bakat en massa kakor till vårat tomma kakfat. :-) Tyvärr så hann jag inte ta några kort på dem för det gick så snabbt alltihop och svisch in i frysen innan de skulle hinnas märka av våra andra kaktroll här hemma. ( Bilderna är från ett tidigare bak) Lilltrollet fick en egen deg och bakade ut en hel plåt själv med alldeles egna kakor. De låg hon sedan och avnjöt i den stora puffen på altanen och lyssnade på en CD saga om Alfons.

2009-04-27T14:15:00.004+02:00

Här kommer fler bilder från gårdagens utflykt...

2009-04-26T17:47:00.004+02:00

En dag med full aktivitet. Har varit till Västerås på hundutställning med min Saluki och för en gångs skull slapp jag åka ut med en tvåa. Killen kom på tredje plats av sju i sin klass och det var inte fy skam. Känner mig helt sonika lite lycklig. :-)
Hann inte mer än hem med all packning innanför dörren så inväntade resten av familjegänget med en förfrågan om fiske vid sjön. ;-) Det var bara att packa upp det viktigaste få i sig lite energi via en kaffekopp och ta med kameran för färden vidare ut till "nästet". Passade på att ta lite kort som vanligt och här är en del av dem. Ska dock nämna att kortet i mitten är taget av maken. :-)