fredag 13 mars 2009



Solens strålar de lyser.

På himelen molnen de myser.

Följer utmed strandens grus.

Hör samtidigt vågornas brus.

Fortsätter en liten bit till.

Där i trädet en fågel något vill.

Lägger sitt lilla huvud på sned, tittar på mig ner.

Snälla, var inte ledsen något mer.

Världen är rund, Jag är liten, du är stor.

Ibland blir det inte som man tror.

Håll min vinge så hjälps vi åt.

Följa varandra genom livets båt.

2 kommentarer:

  1. Min fina fina syster. Vad vackert du skriver :)
    Måna kramar och tankar till dig och trollen /linnea-maria

    SvaraRadera
  2. Vore kul att ses där på stranden o höra vågorna slå.....

    SvaraRadera