Livet är som en berg och dalbana. Efter en mycket trevlig dag igår så fick jag äta upp det med både huvuddunk och kroppsvärk i morse när jag vaknade. Har så svårt med att lyssna på min kropp och trots alla förmaningar jag fått från läkare så vill jag inte acceptera min livssituation som jag har idag. Jag vet att jag är dum men förbaskat envis också. Det är nog tack vare det som jag har kunnat lära mig stå, gå och använda min kropp skapligt efter läkarens misstag på op. bordet. Jag går ofta ut till mina kaniner och pysslar med dem för att få något annat att tänka på en stund och för att samla lite ny energi.
Jag vet att denna dag kommer att bli tung men jag får försöka att bita ihop, ta några extra piller och ha en lugn dag med så lite göromål som möjligt. Och hoppas på en ny dag med mindre värk i morgon....