Min glasbubbla är skön att krypa in i ibland när det blir för mycket. Jag stänger ute allt och alla och kan samla energi genom den. Jag vet att jag är jobbig för mina närmaste och vet att de tycker det är jobbigt när jag har sådana här stunder. Fösöker ändock att hålla en liten glugg öppen för att hålla lite kommunikation vid liv oss emellan. Det är mycket som jag skulle kunna skriva om här men det är många av mina nära och kära som börjat läsa min blogg så jag avstår att skriva mina innersta tankar och funderingar. Det var meningen att denna skulle bli ett andningshål och få skriva av mig, men sedan de fick reda på den så har jag bestämt mig för att avstå vissa skrivande delar...

Igår hade jag med hjälp av ett ex antal extra piller en rätt skaplig dag och kunde till och med gå ut och åka lite pulka med sonen som varit hemma i stort sett under hela höstterminen pga. sin infektionskänslighet. Han har hemundervisning för att inte halka efter i skolan. Det är skönt att ha honom nära även om han också har dagar som han inte mår bra och är jobbiga...